Hemorrojder
Detta är vanligt förekommande, men ingen vill egentligen tala om det. ”Pinsamt” är ordet. I ändtarmen sitter analkuddar som består av blodkärl och bindväv. När analkuddarna utsätts för kraftigt tryck kan de glida ner, bli svullna och inflammerade. Det är alltså när analkuddarna är inflammerade som de kallas för hemorrojder. Det finns både inre och yttre hemorrojder. Du känner att det kliar, svider, göra ont och det kan även blöda lite grann. Detta visar sig oftast vid toalettbesök vid krystning. De buktar då ut ur ändtarmsöppningen och kan ömma. Oftast går det att trycka tillbaka utbuktningen försiktigt med fingret.
Riskgrupper
- Personer med återkommande förstoppning
- Gravida
- Överviktiga
- Personer som arbetar med tunga lyft
- Äldre
Vid förstoppning spänner du dig ofta och när du då ska bajsa tar man i extra mycket och trycker på vilket gör att hemorrojder framträda.
Om du är gravid har du en större mängd blod i kroppen, en livmoder som växer och därmed trycker på blodkärlen i buken. Det kan också bero på att det tar längre tid för födan att färdas genom tarmarna när man befinner sig i andra och tredje trimestern. Den ökande nivån av progesteron är något man misstänker att ligger bakom åkomman. Behandlingen är att i första hand försöka öka intaget av fibrer. Om nu inte detta fungerar kan ett tarmirriterande medel testas.
Överviktigas större hydda gör att trycket i kroppen ökar och så även på blodkärlen i ändtarmen.
Förekomsten av förstoppning ökar med åldern och mellan 20-40% av personer över 65 år besväras av förstoppning. Hos äldre som vårdas på sjukhem är mer än varannan förstoppad och det är där viktigt att förebygga, planera och ha uppsikt över tarmtömningarna.
Varför förstoppning ökar med åldern är inte känt, men bidragande faktorer kan vara att man sitter mer stilla, får svagare bukmuskulatur, minskad sensibilitet och svårare att krysta. Dessutom har man ofta sämre kosthållning och har en större benägenhet att drabbas av sjukdomar. Äldre intar även ofta fler läkemedel.
Visste du att
- Hemorrojder är vanligast i åldern 20-65 år
- Många har hemorrojder utan att veta om det
- Vanligare hos män än hos kvinnor
Egenbehandling
Undvik förstoppning
- Drick mycket vatten, helst 2 liter om dagen
- Gör minst ett toalettbesök per dag, helst samma tid – sitt inte för länge och ta inte i för mycket
- Rör på dig/motionera minst 30 minuter om dagen
Du ska undvik pasta och mjukt bröd – även annat som innehåller mycket vetemjöl. Ät mer fibrer under minst 6 veckor, exempelvis potatis, blomkål, broccoli, bönor och ärtor. Ät även gärna psylliumfröskal samt linfrö. Båda två går bra att använda i smoothies och gröt. Då brukar hemorrojderna och besvären försvinna.
Har du svårt att få i dig fibrer kan du annars komplettera din kost med s.k. bulkmedel, finns att köpa här.
Tänk även på att många läkemedel kan förorsaka förstoppning. Här kan nämnas:
- Järntabletter
- Kalktabletter
- Antihistaminer (motverkar allergiska reaktioner)
- Antiepileptika (dämpande på hjärnans signaler vid epilepsi)
- Antiparkinson (symtomlindrande läkemedel vid parkinsons)
- Antacida (magsyraneutraliserande egenvårdsläkemedel)
- Diuretika (vätskedrivande medel)
- Neuroleptika (minskar psykotiska symtom, t.ex. vid schizofreni)
- Opiater (smärtlindrande läkemedel, t.ex. morfin)
- Tricykliska antidepressiva (antidepressiva läkemedel)
- Vinkaalkoloider (cellgifter)
- NSAID (inflammationsdämpande, smärtlindrande och febernedsättande)
Prata med en läkare om du misstänker att det är läkemedel som förorsakar förstoppningen. Doktor.se
OBS! Om du fått hemorrojder och är förstoppad bör du undvika laxermedel eftersom det ger dig diarré och förvärrar den brännande känslan.
Vid värk och klåda:
Du tvättar rumpan med enbart ljummet vatten efter varje gång du bajsat. Tryck därefter försiktigt med en pappersbit eller handduk mot anus i stället för att torka.
Kyla kan lindra smärta och klåda. Gör iordning en ispåse och håll emot hemorrojderna upp emot 10 minuter. Det gör att blodkärlen drar ihop sig vilket förminska hemorrojderna. Att sitta på en mjuk kudde kan minska belastningen och därmed också lindra smärtan.
Receptfria läkemedel, salvor eller stolpiller, som lindrar mot hemorrojder är förslagsvis:
Xylocain: Lokalbedövningssalva som även har en smärtstillande effekt som inte stör eventuell sårläkning.
Scheriproct: Antiinflammatorisk, antiallergisk och klådstillande. Har även en smärtlindrande, lokalbedövande effekt.
Alcosanal: Sammandragande och avsvällande effekt. Lindrar symtom som exempelvis sveda, klåda och smärta.
Läkemedlen brukar användas under två till tre veckor. Följ läkemedelsförpackningens medföljande anvisningar. Läkemedlen finns att köpa här.
Läkarundersökning
Nja, kanske välbehövlig, men inte så kul… För att förbereda dig kan det vara bra att veta vad som väntar dig vid läkarbesöket. Du kommer troligen få:
- Berätta om dina besvär. Hur länge du haft dem, hur de känns, om du har några andra sjukdomar och om du äter några läkemedel.
- Visa läkaren hur det ser ut runt tarmöppningen (Läkaren kommer känna med ett finger i och innanför tarmöppningen).
- Ett rörformat instrument med lampa, proktoskop, insmort i glidgéle infört i ändtarmen för att läkaren ska kunna se tarmens slemhinna. (Här blir du ombedd att krysta, trycka på, för då buktar hemorrojderna in i röret och kan undersökas närmare).
- Ett smalare och längre rör, rektoskop, infört för undersökning av tjocktarmen
- Ta prover från slemhinnan som sedan undersöks med hjälp av mikroskop.
Många tycker att undersökningen är obehaglig och/eller pinsam. Prata i så fall med sjukvårdspersonalen innan undersökning om det. Det finns hjälp att få om det behövs, till exempel avslappnande läkemedel.
Kirurgisk behandling
Om dina hemorrojder är stora och smärtsamma, läcker eller ger kraftiga blödningar kan de behöva tas bort med en operation eller andra ingrepp. Tre kirurgiska ingrepp som används idag är:
Gummiband
För att eliminera hemorrojderna snörs de åt med hjälp av ett gummiband, som appliceras med ett proktoskop. Resultatet blir en ärtstor blåröd avknoppad slemhinneflik som efter några (5-10) dygn faller bort. Lindrig smärta och fyllnadskänsla kan upplevas ett par dagar efter behandling. Upp till tre hemorrojder kan behandlas samtidigt. Vid behov upprepas behandlingen efter ca 4 veckor.
Injektion
Injektion används om blödning är ett dominerande symtom vid inre hemorrojder. Behandlingen leder till skrumpning av hemorrojderna. De injiceras med en lång nål genom proktoskopet strax ovanför hemorrojdens bas. Upp till tre hemorrojder kan behandlas vid samma tillfälle. Det ska inte kännas någon smärta av sticket om nålen ligger rätt, men en tryckkänsla kan upplevas och en liten, övergående blödning kan uppstå.
Operation
Vid operation tas hemorrojden med angränsande slemhinna och hud bort. Såret lämnas oftast öppet vilket innebär två till tre veckor med betydande smärta.
Sårbehandlingen kräver inga särskilda insatser, men rekommendationen är att använda handduschen efter toalettbesök och ett par gånger dagligen för att hålla sig ren.
Såren fuktar och därför krävs förband för att undvika att underkläderna smutsas ned. Såren blir vanligen inte infekterade och antibiotikabehandling är sällan nödvändig även om en smetig varliknande utsöndring sker från såren.
Ändtarmsproblem
Andra nämnvärda ändtarmsproblem är listade nedan. Samtliga kan förväxlas med hemorrojder:
Analfissur – ett sår i form av en spricka vid ändtarmsöppningen.
Analfistel – en liten tunnel som kan uppstå mellan tarmens ände och huden i närheten av anus.
Analprolaps – ett framfall av enbart analkanalens slemhinna genom anus. Utbuktning om max 2 cm.
Rektalprolaps – en del av ändtarmen ”teleskoperar” in i den del av tarmen som ligger längre ner. Utbuktningen om upp till cirka 10–20 cm.
Abscesser – en varböld som byggts upp inuti en vävnad i kroppen.
Springmask – en vanlig men ofarlig tarmparasit. Det tydligaste symtomet är att det kliar i rumpan, framför allt på kvällen och på natten.
Könsvårtor/kondylom – en infektion orsakad av HPV-virus. Kan ge vårtliknande svullnader runt könsorgan och analöppningen, särskilt om man har haft analsex.
Hudflikar – små hudutväxter som är vanligast i armhålor, på halsen och i ljumskarna, men förekommer även på andra ställen på kroppen. De är vanliga och förekomsten ökar med åldern.
Varningssignaler att ta på allvar
Förändrade avföringsvanor inklusive förstoppning kan vara ett debutsymtom på tjock- och ändtarmscancer.
Varningssignaler som alltid bör utredas av läkare:
- blod i avföringen – mer än några droppar
- plötsligt ändrade avföringsvanor
- ändrat utseende på avföringen
- slem- och avföringsläckage
- känsla av att tarmen inte töms helt
- buksmärtor
- aptitlöshet
Oftast beror symtomen på något annat än cancer, exempelvis en godartad tumör eller en inflammation i tarmen. Se ändå till att bli undersökt!
Källkritik
Vill du läsa mer om ämnet? Här har vi hittat vår information:
